Ibland får man uppenbarelser, en känsla av att man förstått något och nu vet hur en aspekt av världen fungerar och varför det är som det är. Allt är självklart och nu är det dags att agera och inte svamla något om kanske och eventuellt.
Professionellt som programmerare är det ganska långt mellan varven som jag upplevt detta men nu de sista 1-2 åren har det hänt ganska ofta. Begrepp som
* händelsebaserat
* immutable
* functional
* reactive
* single responsibility
* continious delivery
* micro services
har allt gått som en blixtar genom mitt huvud.
Det är inte så att jag levt i en bunker isolerad från omvärlden. Det är inte nytt, men en förståelse för vad de faktiskt innebär och vad var de hör hemma har kommit till mig (hoppas jag i alla fall).
Den senaste blixten i allt detta är insikten att ingen av dessa är fantastisk i sig själv utan att de tillsammans bildar en helhet. En ganska radikalt annorlunda helhet än den vi är vana med men ändå en helhet som tar sin utgångspunkt i reaktion. Detta kanske motställt till den traditionella modellen som åtminstone i praktiken fokuserar på planering och förutsägelse.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar