JFokus 2016

Jag var på JFokus 2016 och här kommer mina anteckningar och lite allmänna kommentarer. Jag gör ingen ansats att fylla ut anteckningarna till en ordentlig text, så ta det för vad det är, anteckningar.

Måndag

Chris Richardson - Introduction to microservices.

http://microservices.io

http://eventuate.io

http://plainoldobjects.com

Elefanten och ryttaren, om hur vår hjärna fungerar.

The art of scalabiliy, bok

Det är olyckligt att de kända exemplen på microservices främst handlar om high-scalability.

Fred George, testning in production.

Microservices kräver agile och devops...

Antipatterns:
*Nano-service
*Distributed monolith

Aron Gupta - Docker & Kubernetes 

Inga anteckningar

Tisdag

Brian Goetz - Keynote

Java 10, immutable var det stora nya.

Holly Cummins -  Microservices: dream to reality

Don't unless you have devops.

Petter Måhlen - Modelling microservices at Spotify

Squad äger en "funktion" från DB till Gui.

System Z för att hålla ordning metadata

Scaling of the team drives microservices more than perforamace?

Bert Ertman - Microservices for mortals

Var inte naiv, du måste först vad du gör.

Ivar Grinstad - SnoopEE

SnoopEE kanske kan vara något för min nuvarande kund.

Kristoffer Erlandsson - Fault tolerant microservices

Relase it

Hystrix

Circuit breakers

Bulkheads

Har du inga nätverksproblem, mäter du fel.

Kathrine Stanley -Testning microservices

Inga anteckningar

Onsdag

Tim Berglund - Git from the bits and up. 

Läs Beowulf

Barush Sadogursky - Docker container lifecycles

Every plays with docker but noone gets to production

Docker images is just another artifakt, like jar-files.

The promotion pyramid. The promotion pipeline. Quality gates.

Build only once, including the Docker packaging. Only once. Only once, only once.

Arifactory metadata kan användas för att visa vilka qualitygates som passerats och dess resultat.

Rafael Winterhalter - Making java more dynamic

Använd agenter i stället för ramverk. Skriv plain old java applikations instead of EE, spring etc.

Bytebuddy

Manuel Bernhart - Reactive web applikation

(inga anteckningar)

Markus Esiele - CI Docker and JEE

Fabric8 kanske kan vara skoj om man vill gå redhat.

Sammanfattning

Devops är förutsättningen för microservices. Med egen drift eller molnet spelar ingen roll. Applikationsdriften sköts av utvecklingsteamet.

CD som en del av devops är förutsättning för microservices.

När du har CD och devops på plats, kan du börja med microservices.

Storleken på utvecklingsteamen driver Microservices lika mycket som prestanda.

Kunskap är viktigt, microservices kräver kunskap så att verkligen vara engagerad i ämnet är viktigt. Akta sig för hypen. Även om det finns verktyg så måste du känna till begränsningarna och fallgroparna.

Lite synd om Holly Cummins vars dator inte fungerade. Arun Gupta kändes trött och oinspirerad jämfört med vad jag sett tidigare.

En agil mjukvaruarkitektur

En agil mjukvaruutveckling brukar beskrivas som att man låter programvaran växa genom evolution i stället för genom en förutbestämd plan. Man hävdar alltså (korrekt) att det är svårt att i förväg förstå vilka konsekvenser beslut om en applikation får, förrän man faktiskt upplever hur det fungerar i "verkligheten", alltså när det är implementerat och klart.

Så, om du är agil så ska du göra fel, ändra, se att det fortfarande inte är bra och ändra igen. När du är klar med detta så ska du välkomna förändrade krav. Men i de projekt jag har jobbat i har man ansett att en utforskande ansats är för dyr, eftersom det är svårt att förändra när saker väl blivit skrivna. När kraven förändras väljer man ta långa omvägar för att det är så svårt att ändra i det man redan har. Med andra ord väljer man bort ett agilt förhållningssätt och lägger stor möda på att försöka att göra rätt på första försöket.

Jag ska nedan försöka beskriva några mönster och dess möjlighet till att göra det lättare att arbeta agilt. Dessa mönster kommer inte gratis på något sätt. Man kan se det lite som att med dessa mönster hoppas man på en komplexitetsökning som ser ut som O(log n) där den traditionella modellen något elakt skulle efterlikna O(n*n) (n i kvadrat alltså). Dock så börjar den agila modellen med en mycket större insats i kunskap och stödjande tjänster för att inte leda till katastrofens rand. Vet du inte vad du gör är det läge att låta bli och inte härma de som faktiskt vet vad de gör och varför.

Microservices
Med microservices väljer man att dela upp sin applikation i många små fristående delar i stället för en. Varje microservice blir simpel men man blir inte av med komplexiteten, utan den flyttar ut i nätverket där man hoppas att den ska gå och hantera på ett bättre sätt. Microservices stödjer det agila arbetssättet genom att du kan byta ut en microservices relativt enkelt utan att påverka resten av systemet och du är fri att ta beslut om hur din microservices ska fungera internt utan hänsyn till hur de andra är implementerade, kanske byta till ett mer lämpat programmeringsspråk, uppgradera bibliotek etc etc.

Prestanda brukar vara den brukar beskrivas som  drivkraften för microservices, men jag skulle hävda att möjligheten till att olika utvecklingsteam kan arbeta utan att påverka varandra är mycket starkare i normalfallet (Amazon och Netflix är inte normalfall)

Eventsourcing
Med eventsourcing sparar du ditt data utifrån vilka förändringar som har gjorts i systemet (verben) i stället för att lagra entiteter (substantiven). Man kan jämföra med en läkare som har sparat din journal (med alla undersökningar, prover och anteckningar) och använder den som grund för att ställa diagnos och väljer att inte ordinera jordnötter eftersom det står att du är allergisk i journalen till motsats till en akutläkare som ser att blodet sprutar och får utgå från det hen kan se just nu.

Med eventsourcing har du inte en modell utan snarare en modell per händelse och en modell per slutsats eller rapport du önskar skapa från dina händelser, även om du naturligtvis kan ha en övergripande modell någonstans i bakgrunden. Flera modeller gör det svårare att hitta hur ett enskilt attribut kom till världen men som å andra sidan gör att du kan anpassa dina modeller efter olika behov i stället för att anpassa behovet efter modellen. Attribut som tex rubrikfärg har jag sett många gånger krypa in i tex en person-entitet eller telefonnummer-entitet där man kanske hade varit mer betjänt av att ha en modell över presentations-stöd och en annan över domän-information. Så i stället för att ha en modell där en förändring påverkar all annan funktionalitet väljer man att kunna förändra en funktions modell separat från de andra. Notera att detta kan innebära en hel del dubbellagring av data och synkronisering av detta data måste ske på ett kontrollerat sätt.

Immutable
Att vara immutable innebär att man aldrig modifierar sitt data, man lägger bara till ny information till systemet. Det kanske låter som lite slöseri med hårddisk men det ger en del intressanta möjligheter, främst att du får möjlighet att titta på hur ditt data såg ut vid en tidigare tidpunkt. Som extra bonus blir cachning enkelt, eftersom den information som finns där aldrig förändras (det kommer ny information naturligtvis, men de gamla värdena är orörda).

Man kan dra immutable-begreppet längre än data och ta in begreppet immutable-everywhere. I princip innebär det att du aldrig ändrar i integrationer, du skapar en ny och den gamla får leva vidare tills det är säkert att ta bort den. Du ändrar aldrig i dina installationer på dina servrar utan gör en ny och låter den gamla leva vidare tills det är säkert att ta bort den gamla. Det ger bland annat möjlighet att skapa en ny integration till en ny klient som innehåller alla de senaste funktionerna, samtidigt som övriga klienter kan fortsätta att använda den gamla tjänsten tills de är redo att uppgradera. Drar man den tanken till sin spets får varje klient sin egen tjänst och kan där med förändras oberoende av andras behov.

Även vid serverdrift, särskilt i mer eller mindre virtuella sammanhang kan man välja att skapa en ny "image" som kan driftsättas parallellt med den gamla installationen och testas om den fungerar i produktion på en delmängd av trafiken innan man "pekar om" alla användare till den nya servern.

Automatisering
Människan är ganska dålig på att utföra repetitiva uppgifter och detta leder till ett kontrollbehov, eftersom vi kort och gott inte är att lita på. Detta leder till ett behov av kontrollstrukturer som i sig själva driver behovet av fler människor som ska utföra alla kontroller och i sin tur kontrolleras och ingen tillför värde för användaren av systemet (åtminstone inte direkt).

Vägen ut ur detta är automatisering. Efter att ha kontrollerat att automaterna(?) fungerar (tex gör rätt sak vid feltillstånd) kan de släppas lösa. Eftersom du kan ha ett större förtroende för att saker och ting fungerar kommer du också våga att förändra och förbättra i dina system. Detta leder till att ditt system blir större efter som fler uppgifter behöver programmeras och underhållas.

Sammanfattning
Att vara agil är så mycket mer än att ha en iterativ process. Det handlar också om att inte bara vara en döv, stum och blind idiot för vad kraven på systemet säger idag utan även för vad de kan komma att säga i morgon och förutsätta att saker kommer att förändras. Att placerat sig i en position där man kan välkomna förändringar även sent i projektet.

De mönster jag skrivit om ovan kommer inte gratis utan är dyra, både i tid och kunskap. De löser vissa problem men för med sig många andra som du också måste förstå innan du börjar, oavsett projektstorlek. Men när du börjar få problem med att du inte längre kan anpassa ditt system snabbt och smidigt kommer du önska att du tittat på ovanstående mycket tidigare.

En ny skön värld

Ibland får man uppenbarelser, en känsla av att man förstått något och nu vet hur en aspekt av världen fungerar och varför det är som det är. Allt är självklart och nu är det dags att agera och inte svamla något om kanske och eventuellt.

Professionellt som programmerare är det ganska långt mellan varven som jag upplevt detta men nu de sista 1-2 åren har det hänt ganska ofta. Begrepp som
* händelsebaserat
* immutable
* functional
* reactive
* single responsibility
* continious delivery
* micro services
har allt gått som en blixtar genom mitt huvud.

Det är inte så att jag levt i en bunker isolerad från omvärlden. Det är inte nytt, men en förståelse för vad de faktiskt innebär och vad var de hör hemma har kommit till mig (hoppas jag i alla fall).

Den senaste blixten i allt detta är insikten att ingen av dessa är fantastisk i sig själv utan att de tillsammans bildar en helhet. En ganska radikalt annorlunda helhet än den vi är vana med men ändå en helhet som tar sin utgångspunkt i reaktion. Detta kanske motställt till den traditionella modellen som åtminstone i praktiken fokuserar på planering och förutsägelse.